Dollarns kollaps

Denna artikel är en sammanställning av samlad erfarenhet och lästa artiklar under ett par års tid samt en fantastisk faktakomprimerad YouTube-video av Mark Moss.

Alla fiat-valutor dör eller tappar sitt värde tids nog. Det har hänt varje gång i historien hittills och det kommer hända igen. Aktier, fonder, räntepapper och pengarna som används i det dagliga blir värdelösa. För att försöka mildra effekten eller dämpa konsekvenserna kan beslutsfattare försöka skapa mer pengar för att göra skulderna mindre proportionellt eller göra skuldavkskrivningar. Det finns många fina ord för att skapa ny valuta, under 2020 var QE, quantitative easing, ett finare ord för att sätta sedelpressen på treskift dygnet runt som allt fler lärde sig betydelsen av.

Ett land kan att rädda sin valuta från kollaps med ett antal olika metdoer. Minska utgifterna och prioritera är det mest uppenbara. Annars är ett alternativ att låta banker som tagit för stor risk gå omkull och företag får gå i konkurs och därefter för de mest livskraftiga försöka återbygga. Skattepolitik är ett annat sätt att hjälpa till med statens utgifter och omfördela från rik till fattig. Men det lättaste är att skapa ny valuta. Moneyprinter go brrrrr.

Sedan år 1700 har 750 olika valutor funnits globalt. Endast 20% finns kvar idag men av dessa har samtliga tappat det mesta av sitt värde på grund av devalvering eller inflation. En reservvaluta lever i snitt 100 år. För dollarns del har de hundra åren snart gått. Dollarn började ta över i samband med första världskriget 1914 när många länder tillfälligt klev av guldstandarden. Samtidigt skedde också en otrolig sedeltryckning för att betala för krigets kostnader. USA var inte med i kriget vid tillfället så de lånade ut pengar till de krigande länderna och tog guld som säkerhet för lånen.

USA hade när andra världskriget närmade sig sitt slut kontroll över 2/3 av världens guld. Vid denna tid skedde Bretton Woodskonferensen där IMF skapades och en överenskommelse gjordes att andra länder knöt sin valuta mot dollarn som i sin tur knöts mot guldet.

Dollarn håller på att kollapsa och tappa sin status i realtid. För hundra år sedan tog det trettio år för dollarn att ta över från British pound sterling. På några år nu har dollarn tappat cirka fem procent av den globala handeln. Det pågår alltså just nu. På grund av allt som sker globalt nu i spåren av pandemin och all moneyprinting håller USA på att tappa greppet och försöker desperat upprätthålla status quo.

DXY, Dollar Index, sjunker. Dock har den återhämtat lite men är ändå svagare och fortsätter tappa. Alla dessa jämförelser blir dock missvisande när en fiat-valuta mäts mot en annan fiatvaluta. Om flera valutor har ungefär samma inflation blir problemen inte lika tydliga och kan ge sken av att saken är bättre än vad den är. Jämförs dollarn mot euro eller yen syns inte inflationen. Det är när valutorna mäts mot den äldsta store of value, guldet, som fiat-valutornas prestation verkligen kan mätas. Köpkraften är det som måste jämföras, inte antal nollor på sedlarna.

Guldet är förvisso ner lite i dollar i år, men denna chart talar för sig själv. Guldet har ungefär samma köpkraft över tid. Ett kilo guld har kan köpa samma mängd varor idag som förr. Varken guld eller fastigheter, som i kronor eller dollar gått upp i pris, har de facto varit så en så bra investering som det framstår. Det krävs bara mer dollar men köpkraften har inte ökat alls så mycket som graferna ger sken av.

För att verkligen få ett grepp om vad ett hus kostar krävs olika jämförelser. Vad kostar huset i kronor, mätt i guld, mätt i olja eller mätt i bitcoin. Sedan 2009 finns bitcoin. Bitcoin håller på att sluka allt värde och precis som dollarn för 100 år sedan, så går det först sakta till en början och det är svårt att se det hända i realtid.

Guld jämfört mot Dow Jones index i USA talar också sitt tydliga språk. Aktierna mäts i fiat-valuta som tappar sin köpkraft i takt med att mer pengar trycks, via quantitative easing.

Weimar republic

Historiskt har det visat sig att människor som inte förstår vad som händer tror de blir rikare när mer pengar cirkulerar i samhället och säljer därför sina hårda tillgångar mot de nytryckta pengarna.

I Tyskland på 1920-talet efter första världskriget när tyskarna hade ett stort skadestånd att betala och ett massivt behov att bygga upp inte bara sitt land utan även ersätta andra länder ekonomiskt för uppkomna skador. Tyskland kunde inte betala och Frankrike och Belgien beslöt sig därför för att konfiskera fabriker och företag i Tyskland. Som motdrag beordrade tyska staten arbetarna att inte arbeta och betalade folk för att stanna hemma. Detta finansierades av nyskapade pengar direkt från sedelpressen.

Att skapa pengar ur tomma intet skapar inte välstånd. Fler nollor på sedlarna är inte synonymt med ökad köpkraft. Staten kunde varken betala skadestånden eller löner till arbetarna som fick betalt för att stanna hemma. Lösningen var att trycka ännu mer pengar. Till en början kände de tyska arbetarna sig rika och sparade pengar men när fler gav sig ut i samhället för att konsumera sköt priserna i höjden. (Velocity of money, se filmen nedan med Mike Maloney, cirka 30 minuter)

Som synes i uppställningen nedan märktes inflationen knappt till en början. Fram till 1919 skedde endast små prisökningar även om det procentuellt var stora ökningar. Sedan ökade inflationen och 1922 small det till och hyperinflationen slog till med full kraft. Priserna dubblades från en dag till en annan. En limpa bröd gick från att kosta 3.5 till 2000 000 på några månader. Lönerna var tvungna att betalas ut 2 gånger per dag i skottkärror. Folk till och med eldade upp pengar i sina kakelugnar för att hålla sig varma eftersom vedträn hade högre värde än en skottkärra sedlar.

Då jämfört med nu.

Det som hände i Weimar händer just nu i USA. Dollarn är den globala världsreservvalutan och den förlorar mer och mer köpkraft för var dag som går.

Se två nedanstående grafer. Den svarta är Weimar. Den ljusa USA. Till en början en tämligen flack linje som sedan går totalt vertikalt. USA har en skuld som de inte kan betala tillbaka. Det kallas budget deficit och första halvan av innevarande år beräknas under skottet till 1,7 trillion dollar. Skillnaden på 1 billion och 1 trillion är i princip 1 trillion. Det är fruktansvärt mycket pengar. Nu pratar man om trillions of dollars som om det vore helt naturligt. Den rekordstora bail-outen 2008 efter finanskrisen var i USA 700 billion dollar. Det var det som blev startskottet för bitcoin. En valuta som är tvärtom vad dollarn är.

En slutsats av detta är att historien inte alltid exakt upprepar sig men den går i takt väldigt väl. Alla fiat-valutor tappar förr eller senare sitt värde. Exemplet från Tyskland på 1920-talet när arbetare fick betalt för att stanna hemma och staten inte kunde betala sina skulder påminner skrämmande mycket om det som sker just nu i spåren av viruset.

Det sker nu. Tyskarna märke inte att priserna på bröd ökade så dramatiskt i början. Livet fortgick och alla kände sig rikare, visserligen ökade deras kostnader också men i början var det tämligen odramatiskt. Tecknen fanns där hela tiden . I efterhand är det lätt att se, men där och då var det svårare.

Guld mellan år 1915-1935 i tyska mark var inte heller en uppenbar investering. 1920 när inflationen inte tagit fart bottnade guldet på sin lägsta nivå. Priset på guld gick upp, men började sen minska. Folk sålde sitt guld för att slippa förlora pengar. Men sedan skedde en dramatisk prisökning. Tålamod belönades. Folk förstod inte vad de gjorde eller vad de ägde. Även detta har likheter med idag. Folk känner sig rika när börsen slår rekord.

Folk som inte förstår bitcoin säljer det mot mer dollar vid nya rekordnivåer. Den som säljer bitcoin idag kommer ångra sig bittert om några år när vi verkligen kan överblicka konsekvenserna av detta decennium som är finalen på en 70 år lång nedåtgående spiral. Det kan vara en god idé att köpa hårda tillgångar såsom fastighet, guld, silver och självklart bitcoin.

Vidare läsning:

How the dollar became the world reserve currency